Trots den rådande köldknäppen lyser gräset grönt i trädgården och allt jag har att attackera med är en handjagare från 1962 ca. Tog med tjejerna till Granngården och tittade lite. Hade de fått bestämma kunde vi ha kört hem… Så blev det förstås inte. Hiskeligt vad dyrt det är med gräsklippare. Snart kan vi tyvärr inte vänta mycket längre för skillnaden på gräsmatta och djungel börjar bli hårfin. Jaja, bara vädret och värmen kommer tillbaka så får jag väl lägga manken till och köra med manlig styrka och handjagare.
Mm, men hur blev det då? Pappas gräsklippare gick ju fint också, och särskilt när pappa var föraren!